Vem tar besluten om att ändra trängselskattesystemet i Göteborg?

Vem tar besluten om att ändra trängselskattesystemet i Göteborg?

Trängselskatten är en statlig skatt som har sin rättsliga grund i lag om trängselskatt (SFS 2004:629). Förändringar i lagen kan enbart beslutas av Riksdagen. Riksdagen är suverän att göra vilka ändringar den vill, men normalt brukar den fatta beslut först efter att ha hört med olika instanser enligt en genomarbetad procedur. Proceduren som beskrivs här är den som gäller för trängselskatten i Göteborg.

  1. Parterna i det västsvenska paketet är de som tar initiativ om att genomföra en förändring som har utretts inom västsvenska paketets samverkansorganisation. Trängselskatt i Backa är en sådan utredning.
  2. Om paketets parter tycker att något av utredningens förslag är tillräckligt bra blir nästa steg att två av parterna (Göteborgs stad och Trafikverket) skickar ett brev till Regeringen med en begäran om en lagändring, en så kallad ”Hemställan”. Till brevet bifogas intyg från de övriga parterna i paketet att de stödjer brevet i sak.
    För att brevet ska kunna skickas iväg måste normalt parternas högsta instanser formellt ha ställt sig bakom initiativet. Alltså; det krävs formella beslut i kommunfullmäktige (Göteborgs Stad), regionfullmäktige (Västra Götalandsregionen), förbundsstyrelse (Göteborgsregionens kommunalförbund, ej högsta instans) och regionstyrelse (Region Halland) samt av Trafikverkets generaldirektör innan brevet kan skickas till Regeringen.
  3. Eftersom parternas begäran avser en skatt, skickas brevet till Finansdepartementet  som i sin tur värderar om det är i linje med Regeringens önskemål att lagändringen genomförs. Om lagändringen är välutredd (statlig offentlig utredning, en så kallad ”SOU”, har höga krav) kan de direkt börja skriva en proposition (ett regeringsförslag).
    Annars, vilket är fallet om utredningen ”bara” är gjord inom det västsvenska paketet, brukar finansdepartementet göra en egen utredning som landar i en departementspromemoria som de skickar ut på allmän remiss. Parterna i det västsvenska paketet bör då besvara remissen efter ytterligare en omgång med formella beslut i högsta instanser.
  4. Om finansdepartementet fortfarande, efter inkomna remissynpunkter, tycker att förslagen är tillräckliga, gör de en analys ifall förändringen skulle innebära något nytt fenomen i svensk lagstiftning. Det vill säga något som kan vara i konflikt med andra lagar och regler. Om det finns sådana inslag, till exempel att införa fastighetsbaserade undantag från trängselskatt eller att vissa betalstationer har en annan skattenivå än de övriga i det lokala trängselskattesystemet, bör finansdepartementet ta lagändringsförslaget till Lagrådet. Lagrådet består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. De i sin tur lämnar ett yttrande över lagförslaget.
  5. Om finansdepartementet, efter både remiss och lagrådsyttrande fortfarande ser att lagändringen är bra, skrivs en proposition (ett ”Regeringsförslag”). Propositionens avsändare är Regeringen i sin helhet och mottagaren är Sveriges Riksdag
  6. Riksdagen delegerar beredningen av propositionen till ett utskott, i vårt fall Finansutskottet, som sammanfattar sina bedömningar och tankar i ett utskottsbetänkande. När detta är klart fattar Riksdagen beslut i plenum (det vill säga att alla Riksdagsledamöter röstar om förslaget).
  7. Om Riksdagen beslutar att genomföra lagändringen, tas samtidigt beslutet om vilket datum den nya lagen börjar gälla. Ibland krävs det installationer, omprogrammeringar, informationsinsatser med mera. innan en lagändring bör träda i kraft. Om det är större installationer kan genomförandetiden bli lång, bland annat då installationerna måste handlas upp enligt lagen om offentlig upphandling.

Ovanstående procedur kan ta lång tid men kan också gå fort. I denna utredning är det svårt att gissa utgång och tidsaspekt.

Hittills har behandlingen av trängselskattefrågor i Göteborg hanterats snabbt. Det första beslutet som gällde införandet av trängselskatten i Göteborg passerade samtliga sju steg på nio månader. Det andra beslutet, som främst handlade om att tillföra flerpassageregeln, tog elva månader. Det bör nog betraktas som extremt kort tid.